Inlärning är ett ämne som är ständigt aktuellt inom forskning, och det är inte konstigt, med tanke på att det är relevant för hur vi uppfostrar framtidens vuxna – det vill säga de som ska leda och driva vår värld när den nuvarande generationen har blivit för gamla. Därför pågår mer eller mindre konstant studier om inlärning och om hur man lär sig nya saker på bäst sätt, och det presenteras regelbundet nya rön i området.

Ett sådant rön gäller sömn och inlärning, eller kanske snarare tidpunkten på dygnet då man lär sig som mest effektivt. En studie som genomfördes vid University of California har nämligen undersökt sömnvanorna hos 2 700 amerikanska studenter, och kommit fram till att de som stannade uppe länge på natten hade sämre betyg i slutet av sin studietid än de som gick och lade sig tidigt. Dessa rön är med andra ord något man ska ta till sig om man själv är universitetsstudent, eller om man studerar inför högskoleprovet för att bli antagen till en universitetsutbildning.

En upptäckt som har gjorts inom forskningen kring hjärnan har också fått stor betydelse för inlärningsforskningen. Genom att man har tagit bilder på hjärnan innan, under och efter en inlärningsprocess har man kunnat konstatera att lärandet är individuellt hos varje person, det vill säga att processen i hjärnan ser olika ut för varje person. Konstaterandet att alla personer lär sig olika kanske inte tycks särskilt revolutionerande – man har ju länge talat om olika inlärningsstilar, och forskningsrön har sedan tidigare visat att exempelvis barn med adhd lär sig bättre i samband med rörelse. Men denna nya upptäckt visar konkret att det inte bara finns olika grupper av människor som lär sig på olika sätt, utan att varje individ lär sig på olika sätt. Det man har sett mer specifikt är att hjärnan byggs om efter att människor lär sig något nytt, och att hjärnan har byggts om på olika sätt hos olika människor, trots att de har lärt sig exakt samma sak på exakt samma sätt. Att man upplever det som svårt att lära sig något med en viss undervisningsmetod eller pedagogik beror alltså sannolikt inte på att man är dum, utan har en biologisk och neurologisk förklaring.

Resultaten av denna forskning innebär att man i framtiden kan komma att behöva ompröva vårt nuvarande undervisningssystem helt. Sannolikt har det vid det laget kommit en rad nya rön gällande inlärning, som också inkorporeras i det nya systemet. Ett område som det forskas om och debatteras kring just nu är till exempel läxor, och huruvida de verkligen har en positiv effekt för inlärningen. Flera skolor (även i Sverige) har redan avskaffat läxor, och kanske kommer ännu fler att följa i deras fotspår, beroende på vad forskningen visar.